Igår började vi kolla på dokumentären om Michael Jackson och det han gjorde mot barnen.. Jag blev fullständigt tagen av det och kände igen mig mycket i pojkarnas upplevelser. Jag är ett av dem barnen som har blivit utsatt.

 

Jag har skrivit ett inlägg för många år sen där jag ville berätta min historia, men varför? Det var just varför ska jag berätta? Alla mina vänner vet och familj. Men när jag såg den här dokumentären så kom jag på mitt varför.

 

Sättet Michael Jackson använde sig av påminde extremt mycket om personen som utsatte mig för samma sak. "Det är vår hemlis" "Berätta inte för någon" jag var yngre än pojkarna i dokumentären. Jag kommer inte gå in på detalj kring vad som exakt hände, min tanke med det här inlägget är vad jag gjorde för att bryta mig loss.

 

Min mamma är en helt otrolig mamma, bara tanken av vad hon har gjort för mig och min bror får mig att gråta. Hon har alltid sagt till mig sen liten att "du kan bli precis vad du vill" "gör det som gör dig lycklig" när jag blev lite äldre så sa hon alltid "börja inte röka" och upprepade det gång på gång på gång (hon var själv rökare). Hon intalade mig saker som jag än idag står för.

 

Det som kom upp för mig igår och som jag har undrat i många år var hur jag kunde ta mig mod och berätta för mamma om vad som pågick. Jag minns det så väl exakt vart och hur lugn mamma var när jag sa vad som hade hänt. Men jag var ju så ung, hur kunde jag förstå att det som pågick var fel? Jag insåg att saker var fel i tidigt stadie, det som pojkarna i dokumentären råkade ut för är betydligt värre än vad jag var med om. Men precis som dem i dokumentären så hände det stegvis. Det började med komplimanger vilket är väl normalt för ett barn att höra? Telefonsamtal som var obehagliga "vad har du på dig".. Nästa steg var det som fick mig att berätta för mamma.

 

Mamma hade upprepat en mening till under min barndom och det var "du kan berätta allt för mig". Jag tror det var det som fick mig att bryta tystnaden, att ta mig ur en situation som är alla barn/föräldrars mardröm. Att en liten mening kunde ge så stor påverkan.

 

Nu kan jag inte lova att det fungerar på alla barn, men det kan ha varit det som fick mig att berätta. Det är just därför jag ville skriva det här inlägget, många av er har delat om just den här dokumentären. Att folk är så chockade över att just Jackson har gjort något sådant. Men vet ni vad, förövarna är närmre än vad ni tror, det är dem ni minst anar. Så klandra inte er själv, viktigaste är att barnet känner sig tryggt och förhoppningsvis kan öppna upp sig så fort som möjligt. Vi kan inte ha stenkoll, men vi kan lära våra barn att vara ärliga och överösa dem med kärlek.